levalevalivet
Jo, leva livet vill jag göra och det bästa är att jag faktiskt känner att jag gör det lite. Ja precis, liite. Kan självklart leva det tusen gånger mer än vad jag gör nu men jämför jag med mina andra sommarlov så lever jag livet mycket mer nu än då. Det mycket omtalande och efterlängtade peace and love har ju t.ex. varit. Och oj så underbart det var. Jag som alltid vart sån som alltid hejdat mig från att se fram emot saker för har man höga förväntningar så blir det oftast pannkaka av allt. Ska man inte få se fram emot saker? Klart som fan att man ska kunna få göra.
Peace and love fick jag tydligen se fram emot för det var minst lika kul som jag tänkt mig det. Så jävla härligt. Som jag förväntade mig så fylls liksom kroppen med den där festivalkänslan när man passerar ingångarna till campingen. Den känslan att man inte behöver bry sig, man känner sig välkommen hos precis alla människor och man går bara runt och tänker på hur jävla bra man mår. Bokstavligen stannade jag upp flera gånger i min hjärna och bara tänkte fyfan vad bra jag mår. Är det inte härligt?
Festivalkänslan fanns där
Bästa av allt är ju att det är yran nästa, yees, yran 08!
Jag lyssnar på musik. På hög volym. Från och med söndag bor jag själv 2veckor och fyfan vad jag bara kan skippa alla tankar och bara brassa på när jag känner för det. Ofta när jag är själv sätter på riktigt bra musik på högsta volym och sjunger med för full hals. Det älskar jag verkligen, även fast det bara är en liten grej så känns det ändå som att det är en del av att leva livet.
Jag måste leta rätt på en ny banner. Den fina laakso bannern har försvunnit från internet därför är den inte kvar. Kanske att jag kan fixa till det.
Mamma fyller år idag förresten. Jag tror att hon är lite onykter men hör och häpna, jag tycker det är kul. Förr avskydde jag verkligen fulla vuxna, och allra mest mina egna föräldrar. Men det har ändrats helt. Det är roligt, jag bara lever med dom liksom. Jag lever livet helt enkelt, tänker inte så mycket. För gud så för mycket tänkande kan förstöra stämningen. Mm, verkligen.
Peace and love fick jag tydligen se fram emot för det var minst lika kul som jag tänkt mig det. Så jävla härligt. Som jag förväntade mig så fylls liksom kroppen med den där festivalkänslan när man passerar ingångarna till campingen. Den känslan att man inte behöver bry sig, man känner sig välkommen hos precis alla människor och man går bara runt och tänker på hur jävla bra man mår. Bokstavligen stannade jag upp flera gånger i min hjärna och bara tänkte fyfan vad bra jag mår. Är det inte härligt?
Festivalkänslan fanns där
Bästa av allt är ju att det är yran nästa, yees, yran 08!
Jag lyssnar på musik. På hög volym. Från och med söndag bor jag själv 2veckor och fyfan vad jag bara kan skippa alla tankar och bara brassa på när jag känner för det. Ofta när jag är själv sätter på riktigt bra musik på högsta volym och sjunger med för full hals. Det älskar jag verkligen, även fast det bara är en liten grej så känns det ändå som att det är en del av att leva livet.
Jag måste leta rätt på en ny banner. Den fina laakso bannern har försvunnit från internet därför är den inte kvar. Kanske att jag kan fixa till det.
Mamma fyller år idag förresten. Jag tror att hon är lite onykter men hör och häpna, jag tycker det är kul. Förr avskydde jag verkligen fulla vuxna, och allra mest mina egna föräldrar. Men det har ändrats helt. Det är roligt, jag bara lever med dom liksom. Jag lever livet helt enkelt, tänker inte så mycket. För gud så för mycket tänkande kan förstöra stämningen. Mm, verkligen.
