Karoline

Jag blir så trött.. på mig själv. För att jag ibland får för mig att jag är för onyttig och ibland har jag lyckats inbilla min lilla hjärna att jag är tjock också. Helt otroligt. Jag tänker på de här med onyttigheter stup i kvarten men det hindrar mig inte alls ifrån att äta nått onyttig. Jag äter liksom på som galning i alla fall. Men allt deta tänkande "okej, nu tar jag en kladdkakebit till men då måste jag vänta en halvtimme innan jag äter godiset." Jag bygger liksom upp gränser hela tiden. Jag hatar det. Jag blir så trött. Ibland tror jag att jag provocerar fram att jag är sugen på något också, "det är lördag jag måste gå och köpa godis."

Suck. Skönt att få vara med vännerna ikväll. Haha, för då tänker jag verkligen inte såhär!

Om nu allt detta babbel kändes som en enda stor ordsmörja så det jag tycker är att det är felfelfel att man ska hålla på såhär. Man ska äta det man vill. Punkt.